Nya böcker till biblioteket!!

Nya böcker finns nu i skolbiblioteket!
Alla har jag inte läst, många av dem vill jag läsa, men helst av allt vill jag att eleverna lånar böckerna innan jag får chansen att läsa dem.

Här nedanför ser du vilka böcker som kommit. De ligger vid det runda bordet i biblioteket. Eller på den röda pallen.
Maila mig om du vill ha första chansen att läsa någon av böckerna, då lägger jag undan den till dig, om boken inte redan blivit utlånad, vill säga.

Veckans saga (berättad för förskoleklass på schematid och för årskurs ett på fritids)

Det var en gång för länge sedan, någonstans i Afrika.
En man var ute och jagade, han sköt en antilop med sin pilbåge och fick mycket kött. Men ur buskarna kom en utsvulten leopard:

-Dela med dig av köttet, sa leoparden. Ser du inte att jag svälter?

Mannen delade med sig av köttet och gick sedan hem.
Några dagar senare var han ute och jagade, då han plötsligt hörde ett rasslande ljud. Det var en krokodil som fastnat i några snår.

-Vad gör du här, så långt från floden? frågade mannen.

- Jag har gått vilse och vill tillbaka till floden. Hjälp mig! Då kommer jag att fånga fem famnar fisk åt dig, bad krokodilen.

Mannen band för säkerhets skull ett rep om krokodilen och släpade ner den till floden, lossade repet och väntade på att krokodilen skulle leverera sin fisk.

När krokodilen skulle fånga fisken så sa han till mannen:

-Du måste hjälpa mig! Kom ut en bit i floden.

När mannen klev ut i floden tog krokodilen och bet mannen i foten, sedan släpade han honom ut till en sandbank en bit ut.

- Kom mina släktingar! Nu är det mat! ropade krokodilen.

Fler krokodiler kom för att äta mannen, men han sa:

- Vilken otacksamhet! Jag hjälpte dig och du vill äta upp mig! Det här är inte rätt.

- Jaså inte, sa krokodilen. Vi får fråga tre gånger, om någon säger att vi gör fel, ja, då kan du få gå.

Då flöt en gammal tröja som blivit kastad, förbi i floden.
Mannen ropade till tröjan, berättade vad som hänt och bad om hjälp.

- Du är en människa, sa tröjan. Jag vet hur människorna är mot oss tröjor. Ni vårdar och tvättar och viker oss omsorgsfullt tills vi blir gamla och slitna. Då kastar ni oss som ingenting. Människor förtjänar otacksamhet!

- Ha ha! Där ser du! skrattade krokodilen.

Men då flöt en gammal hatt förbi i floden.
Mannen ropade till hatten, berättade vad som hänt och bad om hjälp.

- Du är en människa, sa hatten. Jag vet hur människorna är mot oss hattar. Ni putsar oss och sätter oss på en hög och fin hylla tills vi blir gamla och slitna. Då kastar ni oss som ingenting. Människor förtjänar otacksamhet!

-Ha ha! Där ser du! Skrattade krokodilen.

Men då kom leoparden ner för att dricka ur floden. Mannen ropade på leoparden, berättade vad som hänt och bad om hjälp.

- Du är människan som gav mig kött när jag var hungrig, sa leoparden. Du förtjänar rättvisa!

- Rättvisa! sa krokodilen argt. Han band ett rep runt mig. Jättehårt!

- Jaså? sa leoparden. Kom hit ni båda så får jag se, annars kan jag inte se om det var hårt och orättvist eller inte.

De begav sig till stranden och mannen fick binda krokodilen.

-Ser du! Det gjorde jätteont och dessutom släpade han mig en lång bit från snåren.

-Jaså? sa leoparden. Det måste jag se, om jag ska se om det var hårt och orättvist eller inte.

Nu släpade mannen tillbaka krokodilen till snåren. Där fastnade krokodilen ordentligt.
Då sa leoparden:

- Där kan du sitta fast! Nu kan du inte bita eller hota den här människan längre. Du var otacksam mot honom och nu får du otacksamhet tillbaka.

Så går det. För varje varelse kommer den stunden, då den får uppleva detsamma som den har gjort mot andra.

SLUT

Mörka moln och leoparder. I sagostunder och i bibliotek

I dag är det två sagor som jag berättar för förskoleklassen och årskurs 2. Först sagan "vem var starkast" om hur molnet och solen tävlade om att få en man att ta av sig rocken. Sedan sagan om hur leoparden och molnet tävlade om att få en stam indianer att flytta in i sina tält igen. Gemensamt för båda sagorna är att den som använder små och mjuka metoder lyckas bättre än den som använder direkt kraft.

Bra sagor innehåller ofta bra budskap som även vuxna kan ta till sig. Nyss hade jag en klass ettor som skulle låna här i biblioteket. Hur kul som helst! Men vilken tid det tog! Till slut börjar det närma sig fruktstund och jag tog fram bok efter bok, "ta den här- den är bra", säger jag alltmer ivrig. Jag är som ett moln som försöker blåsa omkull deras tveksamhet, eller som leoparden i sagan som försöker morra och leva om för att få som den vill. Men sedan tog jag några steg tillbaka. Läste lugnt högt någon sida ur en bok, släppte in dem i bokens värme, lät texten lätt regna över dem, om man vill vara lite poetisk (och det vill man!).  Det fungerade mycket bättre. Kanske jag lärt mig något genom sagan? Kanske barnen också gör det? I vilket fall är det två småroliga sagor och ett kul sätt att få fram en viktig lärdom.

Läslivet efter "Lasse-Maja"

Jag träffar dem allt oftare: barn - ändå upp till högstadienivå - som läst böckerna om detektiverna Lasse och Maja (populärt kallat "Lasse-Maja-böckerna") och sedan ingenting mer. Visst är det bra böcker! Men inte så bra att läslivet behöver ta slut när man har läst alla böcker i den serien. Det finns mycket mer och annat att läsa, här ett litet urval av mysterieböcker som finns på Rödsta skolbibliotek. Bokserier som kan bli nästa steg efter "Lasse-Maja". 

"Kusinerna" av Helena Bross: Om två kusiner på landsbygden som löser mysterier med stölder av kyrksilver, hästar, datorer och mycket annat. Ridning, spårning och skumma typer utan samvete finns i dessa böcker med lite mer text än "Lasse-Maja". 

"Dalslandsdeckarna" av Pia Hagmar: Tre bröder och en kompis kämpar i de här böckerna mot

tjuvar, smugglare och kriminella av alla slag. Biljakter, kidnappningar och annat spännande i de här böckerna. Klart värt att läsa!

"Jill och Jonathan" av Peter Gissy: Jill och Jonathan har en egen tidning som de skriver i. När de gör reportage dras de oftast in i mystiska och farliga händelser, som de löser med hjälp av list och modighet.

"Petrinideckarna" av Mårten Sandén: Om två syskon som har en förmåga att träffa mystiska

personer och dras med i farliga situationer. De får lösa mysterier med livet som insats. Spännande och lite tjockare kapitelböcker.

Hur lättläst är lättläst?

Den här bloggposten har jag även skrivit i Nipanskolans blogg. Men det är något som berör alla elever och lärare. Skriver därför om det även här.
"En lättläst bok", "En bok med lagom mycket text" -  är ett önskemål som jag ofta hör från både lärare och elever.
Det är inte helt lätt att leverera. För hur lättläst är egentligen lättläst? Det finns flera olika serier av böcker från olika förlag som alla säger att de är lättlästa. De är märkta med allt från "lätt att läsa" till "läsgrodan nivå blå" och andra koder och färger. Men vad visar det egentligen?

I Sverige finns - av vad jag vet - bara ett officiellt sätt att mäta graden av lättläst på: LIX.
Det är en siffra som räknas ut på följande sätt:

O = antal ord i texten
M = antal meningar i texten
L = antal långa ord (över 6 bokstäver långa)

De enda förlag -av vad jag vet - som visar LIX- siffror på sina böcker är förlaget Hegas och förlaget Nypon.
Siffran står oftast på bokens sista sida.

 En riktigt lättläst bok ligger på LIX 6 (böckerna om Rolf från Nypon förlag)

"Rolf bränner sig" LIX 6

En med lite mer text ligger på LIX 11 (böckerna om Erik från Nypon förlag)

"Erik går vilse" LIX 11

Blir det ännu lite mer, en första kapitelbok, så ligger vi kring LIX 16 (böckerna om Spanarna på Hegas förlag)

"Grottspanarna" LIX 16

Är böcker som inte visar LIX-nummer dåliga? Nej, ingen bokserie har väl fått igång barn att läsa så mycket som "Lasse-Maja"- böckerna av Widmark. Och där visas inte en LIX-siffra.

Och LIX visar inte om orden är svåra att förstå, trots att de är korta (försök att förklara ordet "anrik" för en åttaåring).

Men om LIX-siffran inte finns så får jag bläddra lite mer och kolla i boken. Därför är det praktiskt om det finns som en snabb vägledning som (om man vet lite om LIX) är bättre än "lätt att läsa" eller "läsgrodan nivå blå"

Vill du själv veta om du skriver lättläst eller inte? Kolla då LIX-talet på din text via det här online-verktyget. Den här texten har förresten LIX 32. Lite för mycket för att vara en barnbok, men solklart lättläst för vuxna. Som en lättläst tidningstext, ungefär.

Det här med gamla klassiker: fallet Ture Sventon.

Ture Sventon 2019, spelad av Robert Gustafsson.
Foto: Linus Hallsénius/C More/TV4

I morgon är det premiär på kanalen C Mores teveserie om Ture Sventon, med Robert Gustafsson i huvudrollen. Kul att gamla böcker får nytt liv! Här på biblioteket har vi fyra Sventon-böcker. Slitna och inte utlånade på många år, bra är de däremot fortfarande. Tycker jag, vill säga.
Men vilket av dagens barn kan tänka sig att läsa följande mening och fatta vad som menas och tycka att det är kul:

"Fru Smith ägde många aktier, och det hördes på rösten. Hur många hon ägde framgick naturligtvis inte exakt, men man kunde gissa, att det var fler än en."

Ture Sventon 1952 av Sven Hemmel.

Jag älskar den här stilen! Däremot vet jag att många barn i dag har svårt att läsa en mening av det här slaget. De kommer att omedelbart undra: men hur lät rösten egentligen? Oftast ska saker vara skrivna rakt ut, istället för omskrivningar och antydningar. Hade det stått att Fru Smith hade en bestämd röst och pratade som någon som var van att bestämma - då hade det varit enklare. Det här var bara ett exempel på många av de små ironiska antydningar som böckerna om Ture Sventon vimlar av. Det är en stil från en annan tid.

Nu hoppas jag i alla fall att alla snart kommer att kasta sig över böckerna och läsa dem. Därför gör jag en liten Ture Sventon - utställning på biblioteket. Ladda tjänstepitolerna! Nu kör vi!

Böcker på andra språk än svenska

I dag hade jag med mig böcker från Sollefteå bibliotek, böcker på andra språk än svenska. Det var många glädjerop bland elever som fick visa att de kunde tyda bokstäver som ingen annan i klassen klarade av. En elev undrade däremot: "men om jag läser mitt språk, blir jag dålig på svenska då". Det där är något som har diskuterats och forskats på. Skolverkets undersökningar har visat att effekten var positiv när elever läste inte bara svenska, utan även sitt modersmål. Finns även annan forskning på att det är så. Själv kan jag konstatera att läsglädjen, stoltheten och nyfikenheten var på topp i dag. Det räcker för mig!